Ja, det är faktiskt sant. De flesta av mina gamla gitarrer står i sina case i en garderob. Rena skandalen!
Hursomhelst så är jag ledig de flesta dagar mellan jul och trettondagshelgen. Igår satt jag över en timme med min gamla Bjärton och försökte minnas några riff från mina egna gamla låtar. Slutade med att Stratan åkte fram. Utan inkopplad förstärkare, denna gång, eftersom det är tjyvyjockt med grejor på i mitt (vårt) nya kontor/datorrum/hemstudio.
Jag gick ut på Youtube och hittade videos på Metallicas låt Sandman. Vore lite kul att spela upp en rejäl dos heavy metal vid något tillfälle då alla förväntar sig att höra stillsamt jazzplink. Jobbar vidare på det.
Vilken jäkla tillgång att ha massor av tutorials och annat på Youtube. Letade snabbt på Toto:s Rosanna och det fanns massor av exempel på hur de två solona i låten ska framföras.
Hade varit jäkligt bra att ha i mitten av åttiotalet då "Söndagsgruppen" repade den låten. Jag minns att jag plankade solot via en inspelning på halvfart. Det var skitsvårt att höra tonerna. Dessutom är det riktigt svåra solon, vissa figurer är både snabba och komplicerade. Jag var i regel så koncentrerad då jag spelade dessa slingor att jag helt glömde bort att andas. Blev tvungen att vila och flåsa efteråt för att komma upp på banan igen.
2011-01-03
Falle har gått ur tiden
Läste dödsannonsen i GD. Sven-Erik Fahlander (född 1934) har gått ur tiden.
Falle var min musiklärare på högstadiet. Jag hade också frivillig instrumentalmusik (gitarr, självfallet) och kompade kören på Lucia och skolavslutningar. Falle skrev många egna låtar, bl a "Brynäs Hej" som var hockeylagets första(?) officiella kampsång. Den inledde alla matcher i Gavlerinken på 60-70-talen då Tord Lundström, Håkan Wickberg och Lars-Göran Nilsson dominerade svenska hockeyrinkar.
De flesta låtar Falle komponerade gick i c-dur, tretakt och innehöll grava nödrim. Det var liksom charmen. Falle var väl knappast någon minnesvärd gitarrist men han spelade även bas i många lokala jazzband under större delen av sitt liv. Minns att åtminstone någon enstaka av hans sommarsånger höll hygglig allsångsklass.
Jag spelade även med hans son Claes under en kort tid. Claes var trummis och vi spelade bl a Balett Blues av gruppen November och Moby Dick av Led Zeppelin på en av Stenebergsskolans beryktade julfester. Tror det var 1972 eller -73. Tveksamt om någon i publiken var så pass nykter att man kommer ihåg vårt framförande. Julfesterna på Steneberg var en katastrof och fattar inte hur de vuxna kunde missa vad som pågick bakom jympahuset och andra väl skymda platser.
Falle var min musiklärare på högstadiet. Jag hade också frivillig instrumentalmusik (gitarr, självfallet) och kompade kören på Lucia och skolavslutningar. Falle skrev många egna låtar, bl a "Brynäs Hej" som var hockeylagets första(?) officiella kampsång. Den inledde alla matcher i Gavlerinken på 60-70-talen då Tord Lundström, Håkan Wickberg och Lars-Göran Nilsson dominerade svenska hockeyrinkar.
De flesta låtar Falle komponerade gick i c-dur, tretakt och innehöll grava nödrim. Det var liksom charmen. Falle var väl knappast någon minnesvärd gitarrist men han spelade även bas i många lokala jazzband under större delen av sitt liv. Minns att åtminstone någon enstaka av hans sommarsånger höll hygglig allsångsklass.
Jag spelade även med hans son Claes under en kort tid. Claes var trummis och vi spelade bl a Balett Blues av gruppen November och Moby Dick av Led Zeppelin på en av Stenebergsskolans beryktade julfester. Tror det var 1972 eller -73. Tveksamt om någon i publiken var så pass nykter att man kommer ihåg vårt framförande. Julfesterna på Steneberg var en katastrof och fattar inte hur de vuxna kunde missa vad som pågick bakom jympahuset och andra väl skymda platser.
2010-12-05
Back on track
Ja, inte utvecklas mitt gitarrspel med någon raketfart precis, men nu kan jag ändå se en liten ljusning.
Jag har bytt jobb. Kunde i mars 2010 äntligen lämna Sandvik som dränerade all min energi. Och lite till. De andra fritidsaktiviteterna har det gått sisådär med. Kursen i italienska matlagning blev inte av p g a för få anmälda. Jag är medlem i munskänkarna men har inte deltagit i några provningar. Tidningarna som ingår i medlemskapet räcker nog. Fota har jag gjort en del iaf och nu i höstas körde jag första kursen i Folkuniversitetets regi. Fullbokad!
Räddningen är snarare Friskis & Svettis och framförallt cross medel med löpning och styrketräning i Boulognern i somras. Nu kör jag på 3-4 ggr/v med jympa, core och spinning. Har sällan varit i så bra form.
Tack vare mitt nya jobb som avdelningschef på Folkuniversitetet har jag starka band till musikverksamhet. Vi har en studio i Bollnäs och en i Gävle. Den senare drivs tillsammans med musiknätverket upSweden men fr o m årsskiftet ska vi köra själva. Ny utrustning är delvis införskaffad och nu närmast letar vi lokaler för studio och kontor. Spännande.
Jag har bytt jobb. Kunde i mars 2010 äntligen lämna Sandvik som dränerade all min energi. Och lite till. De andra fritidsaktiviteterna har det gått sisådär med. Kursen i italienska matlagning blev inte av p g a för få anmälda. Jag är medlem i munskänkarna men har inte deltagit i några provningar. Tidningarna som ingår i medlemskapet räcker nog. Fota har jag gjort en del iaf och nu i höstas körde jag första kursen i Folkuniversitetets regi. Fullbokad!
Räddningen är snarare Friskis & Svettis och framförallt cross medel med löpning och styrketräning i Boulognern i somras. Nu kör jag på 3-4 ggr/v med jympa, core och spinning. Har sällan varit i så bra form.
Tack vare mitt nya jobb som avdelningschef på Folkuniversitetet har jag starka band till musikverksamhet. Vi har en studio i Bollnäs och en i Gävle. Den senare drivs tillsammans med musiknätverket upSweden men fr o m årsskiftet ska vi köra själva. Ny utrustning är delvis införskaffad och nu närmast letar vi lokaler för studio och kontor. Spännande.
2010-02-03
Shit! I'm sorry.
Det sägs att det är pausar som skapar musik.
Men frågan är om inte mina egna pausar är alldeles på tok för långa. Jag erkänner - jag har inte rört någon av mina gitarrer på över en månad. För det är mycke' just nu - väldigt mycke'.
För det första har jag nog med att försöka hitta en tillvaro som känns bra för min person. Och då är det framförallt jobbet som inte funkar sedan en tid tillbaka. Jag är understimulerad, helt enkelt. Förhoppningsvis har jag ett nytt jobb, eller åtminstone en ny tjänst, inom de närmaste veckorna. Håll tummarna!
För att kompensera jobbet har jag försökt att finna glädje och inspiration på fritiden istället. Gärna då tillsamamns med andra människor med samma intresse. Tyvärr har jag inte hittat några spelkompisar och i ärlighetens namn har jag heller inte varit särskilt aktiv i mitt sökande. Däremot har jag hittat andra glädjeämnen, som att gå med i Munskänkarna, anmält mig till kurs i italiensk matlagning, håller fotokurs nu i veckan och på lördag blir det mat- och musikkväll med gubbarna.
Musiken har fortfarande en stor betydelse för mig men det är trögt att komma igång med gitarrspelandet. Jag behöver uppmuntran och en utmaning, plus kanske ett konkret projekt för att det ska bli av på riktigt.
Det är mycke' nu...
Men frågan är om inte mina egna pausar är alldeles på tok för långa. Jag erkänner - jag har inte rört någon av mina gitarrer på över en månad. För det är mycke' just nu - väldigt mycke'.
För det första har jag nog med att försöka hitta en tillvaro som känns bra för min person. Och då är det framförallt jobbet som inte funkar sedan en tid tillbaka. Jag är understimulerad, helt enkelt. Förhoppningsvis har jag ett nytt jobb, eller åtminstone en ny tjänst, inom de närmaste veckorna. Håll tummarna!
För att kompensera jobbet har jag försökt att finna glädje och inspiration på fritiden istället. Gärna då tillsamamns med andra människor med samma intresse. Tyvärr har jag inte hittat några spelkompisar och i ärlighetens namn har jag heller inte varit särskilt aktiv i mitt sökande. Däremot har jag hittat andra glädjeämnen, som att gå med i Munskänkarna, anmält mig till kurs i italiensk matlagning, håller fotokurs nu i veckan och på lördag blir det mat- och musikkväll med gubbarna.
Musiken har fortfarande en stor betydelse för mig men det är trögt att komma igång med gitarrspelandet. Jag behöver uppmuntran och en utmaning, plus kanske ett konkret projekt för att det ska bli av på riktigt.
Det är mycke' nu...
2009-12-20
Julgitarr
Var på julkonsert häromveckan. "Nils Landgren with his friends" levererade garanterat bjällerklangsfri julmusik i Gävle Konserthus. Lugnt, avskalat och intimt på alla sätt och vis.
På gitarr fanns Johan Norberg som är en favorit. Hans gitarrspel på senare år är delvis unikt mycket tack vare att han stämmer gitarr "i ackord". Har för mig att det kallas "öppen stämning" och det finns ett antal olika etablerade stämningsmöjligheter där man kan utnyttja lösa strängar. Johan har tydligen något sjukligt, fysiskt problem med fingrar/händer och då kan lösa strängar vara en paus och lindning i spelet.
Särskilt bra är Johan tillsammans med Jonas Knutsson i konstellationen "Norrland". Tre CD:n har det blivit hittills och många låtnamn knyter an till Västerbotten. Johan kommer från Lycksele, och Jonas från Skelleftetrakten, vill jag minnas.
Efter konserten sålde Nils och Johan signerade CD:n och vi ställde oss i kö för att köpa den nyutkomna andra julskivan. Fru Magnusson efterfrågade en ny Norrland-låt med namnet Gunnarn men Johan meddelade att det lär knappast hända. Namnet Gunnarn har antagligen låg hip-faktor bland skivköpare som antagligen finns i storstäderna och inte i ett folktomt och dränerat inre Norrland.
Men nu bär det av till Lycksele och Gunnarn över julen. Utan gitarr.
På gitarr fanns Johan Norberg som är en favorit. Hans gitarrspel på senare år är delvis unikt mycket tack vare att han stämmer gitarr "i ackord". Har för mig att det kallas "öppen stämning" och det finns ett antal olika etablerade stämningsmöjligheter där man kan utnyttja lösa strängar. Johan har tydligen något sjukligt, fysiskt problem med fingrar/händer och då kan lösa strängar vara en paus och lindning i spelet.
Särskilt bra är Johan tillsammans med Jonas Knutsson i konstellationen "Norrland". Tre CD:n har det blivit hittills och många låtnamn knyter an till Västerbotten. Johan kommer från Lycksele, och Jonas från Skelleftetrakten, vill jag minnas.
Efter konserten sålde Nils och Johan signerade CD:n och vi ställde oss i kö för att köpa den nyutkomna andra julskivan. Fru Magnusson efterfrågade en ny Norrland-låt med namnet Gunnarn men Johan meddelade att det lär knappast hända. Namnet Gunnarn har antagligen låg hip-faktor bland skivköpare som antagligen finns i storstäderna och inte i ett folktomt och dränerat inre Norrland.
Men nu bär det av till Lycksele och Gunnarn över julen. Utan gitarr.
2009-11-21
Recuerdos de la Alhambra
Hörde Recuerdos de la Alhambra av Tarrega på P2 imorse. Det gitarrstycket försökte jag att ge mig på när jag själv var som allra bäst på klassisk gitarr, d v s i femtonårsåldern. Tyvärr den ålder där moppar och brudar konkurrerar i allra högsta grad med att sitta ensam och nöta på kammaren.
I ärlighetens namn höll inte min högerhand för Recuerdos de la Alhambra. Jag fick aldrig till ett jämt tremolo utan det lät mer som galopperande hästar i rytmen. Över huvud taget valde vi ut för alltför svåra stycken men det var också en del i pedagogiken, att ge sig på svårare stycken än vad man klarade av. Dessbättre gav vi oss i kast med mer passande stycken vid olika framföranden.
I ärlighetens namn höll inte min högerhand för Recuerdos de la Alhambra. Jag fick aldrig till ett jämt tremolo utan det lät mer som galopperande hästar i rytmen. Över huvud taget valde vi ut för alltför svåra stycken men det var också en del i pedagogiken, att ge sig på svårare stycken än vad man klarade av. Dessbättre gav vi oss i kast med mer passande stycken vid olika framföranden.
2009-10-25
Målmedveten
Jag upplever inte mig själv som målmedveten, snarare att jag agerar efter olika drivkrafter. Jag vet inte vad som styrde i begynnelsen men när jag flyttade till Gävle 1965 hade jag bestämt mig för att spela gitarr.
När jag började i andra klass anmälde jag mig till en kvällskurs i gitarr helt utan mina föräldrars vetskap. De hade så småningom inget annat val än att plocka fram plånboken. Vi knallade nerför Brynäsgatan till Stenebergsparken. Mittemot fanns Bergström musik. Ägaren, som hade en stor vårta på näsan, balanserade verksamheten mellan urgamla, omoderna vuxenkläder och musik. Framförallt fanns det LP-skivor men även instrument.
Vi köpte en något mindre nylonsträngad nybörjargitarr av märket La Fiesta, för 99 kr. Det låter lite pengar men vid det här laget kunde man köpa en ny bil för omkring 8-10 000 kr. Över huvud taget kostade prylar och nöjen betydligt mer på den tiden, särskilt i förhållande till vad man tjänade. Antagligen var man mer noga vad man köpte på sig och grejorna blev verkligen använda. För mig betydde La Fiestan en inträdesbiljett till Kommunala Musikskolan och många kvällar med Larsén 2-a och Lunka på.
När jag började i andra klass anmälde jag mig till en kvällskurs i gitarr helt utan mina föräldrars vetskap. De hade så småningom inget annat val än att plocka fram plånboken. Vi knallade nerför Brynäsgatan till Stenebergsparken. Mittemot fanns Bergström musik. Ägaren, som hade en stor vårta på näsan, balanserade verksamheten mellan urgamla, omoderna vuxenkläder och musik. Framförallt fanns det LP-skivor men även instrument.
Vi köpte en något mindre nylonsträngad nybörjargitarr av märket La Fiesta, för 99 kr. Det låter lite pengar men vid det här laget kunde man köpa en ny bil för omkring 8-10 000 kr. Över huvud taget kostade prylar och nöjen betydligt mer på den tiden, särskilt i förhållande till vad man tjänade. Antagligen var man mer noga vad man köpte på sig och grejorna blev verkligen använda. För mig betydde La Fiestan en inträdesbiljett till Kommunala Musikskolan och många kvällar med Larsén 2-a och Lunka på.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
