SEX

Jag bodde på Gärdet i Sollefteå då The Beatles slog ner som en bomb i mitt medvetande. På en sexåring som genom ett vingslag bytte "leka med bilar" mot att vilja bli popidol och gitarrist. Osäkert i vilken ordning men jag minns att min mamma fick hjälpa mig att tillverka en "tremickars elplanka" i pappkartong.
Musikintresset tillfredsställdes främst genom lyssning. Med starkt begränsad tillgång, bör tilläggas. Vinylskivor var i stort sett enda sättet att komma åt popmusik vid den tiden. Det spelades väldigt lite pop på radion och på den enda tv-kanalen lyste ungdomsmusiken med sin frånvaro. Med några få undantag då vi alla satt klistrade vid televisionsapparaten.
Skivorna var uteslutande singlar. Jag handlade mina på Storgatan (för övrigt nästan den enda gatan) och man lyssnade på olika låtar i en vit bakelitlur innan köp. I mono, självfallet. Förutom egna inköp kunde jag senare lyssna på pop på badhuset nära skolan. I caféet fanns en juke box och jag minns särskilt att vi valde Cliff Richards "I could easily fall (in love with you)". Även jag köpte singeln och den finns antagligen kvar någonstans i gömmorna.